Publiserat: 5.5.2022
Skribent: Jaakko Piitulainen
Bilden: Shutterstock

 

Tonsilloperationer hör till de allra vanligaste kirurgiska ingreppen.  Återhämtningen är i genomsnitt 12 dagar för vuxna och 10 dagar för barn. Tonsillerna kan tas bort antingen helt eller delvis.  Efter en partiell operation är återhämtningen betydligt snabbare och mindre smärtsam. Det finns forskningsdata om partiella operationer särskilt hos barn som haft symptom till följd av förstorade tonsiller. I denna patientgrupp har partiella tonsilloperationer blivit en allt vanligare operationsmetod även i Finland.

Hos vuxna avlägsnas tonsillerna däremot oftast fortfarande i sin helhet. Hos dem föranleds den operativa behandlingen av återkommande eller långvariga svalginflammationer.  Dessutom används tonsilloperation för att behandla obstruktiv sömnapné om tonsillerna är stora och gör svalget trångt.

Sommaren 2018 deltog jag i kongressen Working together for the Child som hölls i Stockholm.  Ett tema som behandlades var olika metoder för tonsilloperation. Efter att ha lyssnat till föreläsningar och deltagit i diskussioner började jag fundera på huruvida en operationsmetod som är mer skonsamt för vävnaderna kanske kunde vara ett sätt att behandla tonsillbesvär även hos vuxna. Kunde man med en partiell tonsilloperation uppnå samma nytta som en vanlig tonsilloperation ger med färre komplikationer, mindre kostnader och kortare konvalescens?

I det forskningsprojekt som Sakari Alhopuros stiftelse finansierar har min forskningsgrupp som ambition att ta fram kompletterande data om tonsilloperationer. Vi vill klarlägga hur säkra, verkningsfulla och kostnadseffektiva operationerna är. Vi utgår från att en mer begränsad operationsmetod förkortar patientens genomsnittliga konvalescenstid. Dessutom uppskattar vi att den postoperativa smärtan är mindre och blödningar mer sällsynta. Vår första studie fokuserar på patienter i åldern 16–65 år med tonsilliter. De patienter som deltar i studien bedömer sitt tillfrisknande efter operationen dagligen i tre veckors tid. Därefter följs effekten av operationen upp under ytterligare fem år med hjälp av enkäter om symptom och livskvalitet samt genom uppföljningsbesök.

För analys av kostnadseffektiviteten utreder vi de direkta och indirekta kostnaderna för behandlingen. Med hjälp av studien får vi ny information om konvalescenstiden efter tonsilloperationer som varierar individuellt både i fråga om hur länge smärtan varar och hur kraftig den är. Styrkan i vår studie, som jämför behandlingsresultaten efter tonsillektomi och partiell tonsilloperation, är forskningsupplägget: studien är fortskridande, randomiserad och blindad. Dessutom ger uppföljningstiden på fem år oss möjlighet att granska behandlingseffekten på längre sikt.

I vårt andra projekt undersöker vi patienter som lider av obstruktiv sömnapné och stora tonsiller. Trots att obstruktiv sömnapné är en av våra folksjukdomar är tonsillhypertrofi inte särskilt vanlig i vuxen ålder. I min praktik som öronläkare möter jag ändå patienter vars symptom verkar orsakas av förstorade tonsiller som förtränger svalget. Med hjälp av en tonsilloperation försvinner symptomen på sömnapné hos vissa av patienterna helt, och hos majoriteten åtminstone delvis.

Behandlingen anses vara lyckad om andningsuppehållen under sömnen minskar med hälften. Hos en del av patienterna kan symptomen ändå återkomma med tiden. Styrkan i vår studie ligger i att sömnapnéns svårighetsgrad kan bedömas hemma med en sömnregistrering såväl före operationen som två gånger efter den – ett halvt och två år efter ingreppet.  På så sätt får vi ny information om de långsiktiga resultaten av en partiell tonsilloperation som behandlingsform för obstruktiv sömnapné.

 

 

MD Jaakko Piitulainen arbetar som specialistläkare, forskare och klinisk lärare vid ÅUCS:s öronklinik samt vid Åbo universitet vid läroämnet öron-, näs- och halssjukdomar. Han disputerade vid Åbo universitet 2015. Doktorsavhandlingens ämne var rekonstruktion av kraniella defekter med fiberförstärkt bioaktivt kompositimplantat. I det forskningsprojekt som finansieras av Sakari Alhopuros stiftelse granskar Piitulainens forskningsgrupp hur säkra, verkningsfulla och kostnadseffektiva olika metoder som används vid tonsilloperationer är.