Publiserat 1.6.2023
Text: Meri-Maija Ollila
Bild: Shutterstock
Redigering: Viestintätoimisto Jokiranta Oy

 

Polycystiskt ovarialsyndrom, dvs. Polycystic Ovary Syndrome (PCOS), kan konstateras hos så många som var femte kvinna i fertil ålder. Trots att syndromet är så vanligt är det dåligt känt, och en betydande del av kvinnorna lider av PCOS utan att vara medvetna om det. Syndromet är ofta förknippat med en oregelbunden menscykel, och särskilt unga kvinnor ordineras ofta p-piller mot detta utan närmare utredningar. I sådana fall kan syndromet förbli oupptäckt eller diagnosticeringen fördröjd.

Diagnoskriterierna för PCOS presenterades för första gången redan på 1990-talet. Därefter har man lärt sig allt mera om syndromet, men mycket är ännu oklart. Typiska symptom vid PCOS är störningar i menstruationscykeln, ökad testosteroneffekt som antingen konstateras genom blodprov eller visar sig som överdriven  kroppsbehåring av manlig karaktär, samt genom att polycystiska äggstockar upptäcks vid en gynekologisk ultraljudsundersökning.

 

Inte enbart ett gynekologiskt besvär

Efter att de diagnostiska kriterierna för PCOS hade publicerats fokuserade forskningen främst på att utreda barnlöshet och gynekologiska problem i anslutning till PCOS. Senare har man ändå observerat att PCOS inte bara är ett gynekologiskt problem: Syndromet kan påverka människan på ett mycket övergripande sätt.

Många olika faktorer påverkar uppkomsten av PCOS, som alltså är ett multifaktoriellt syndrom. I bakgrunden finns en ärftlig disposition: PCOS går alltså ofta i släkten. Dessutom leder viktökning till en förhöjd risk för PCOS och förvärrade symptom. Hos överviktiga observeras tydligare exempelvis ökad kroppsbehåring.

En av de viktigaste uppkomstmekanismerna vid PCOS är insulinresistens, vilket innebär att insulinet har en bristfällig effekt i kroppen, varvid blodsockernivån lätt kan stiga. Utöver dessa egenskaper har PCOS förknippats med graviditetsdiabetes, astma, förhöjt blodtryck, ökad inflammationsbenägenhet samt mentala problem och försvagad livskvalitet.

 

Ny information om associerade sjukdomar

Uleåborgs universitet har redan i åratal bedrivit PCOS-forskning som även internationellt sett ligger på toppnivå. I min egen forskning har jag fokuserat på att klarlägga ämnesomsättningssjukdomar i samband med PCOS, såsom typ 2-diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar. I tidiga undersökningar konstaterades PCOS-kvinnor ha en ökad risk för att insjukna i typ 2-diabetes, men ett forskningsmaterial som utgjordes av födelsekohorten 1966 från Norra Finland ifrågasatte denna uppfattning. Vi var de första som kunde påvisa att den ökade risken gällde endast de kvinnor som utöver PCOS också har övervikt ­ - och alltså inte alla PCOS-kvinnor, vilket man tidigare trodde. Detta var ett viktigt fynd för såväl de kvinnor som lider av syndromet som för de behandlande läkarna. Resultaten gav läkarna viktig information för bland annat handledning och uppföljning av patienterna.    

Senare har jag fokuserat på att studera tilläggssjukdomar till typ 2-diabetes, till exempel diabetesrelaterad njursjukdom och ögonsjukdom, samt diabetesrelaterad hjärt- och kärlsjukdom hos kvinnor med PCOS. Forskningsämnet stod klart redan när jag arbetade med min doktorsavhandling och till min förvåning noterade att det inte fanns någon tidigare forskning kring diabetesrelaterade sjukdomar. Vi stod alltså inför något helt nytt. De sjukdomar som är associerade med typ 2-diabetes är synnerligen viktiga eftersom de avsevärt påverkar patienternas upplevda livskvalitet, och på lång sikt även deras prognos.

Jag hoppas att vi med hjälp av nya forskningsrön kommer att kunna förbättra behandlingen av kvinnor med PCOS samt deras livskvalitet och upplevda hälsa. I Finland har vi synnerligen omfattande och också internationellt sett unika hälso- och sjukvårdsregister som gör det möjligt att undersöka diabetesrelaterade komplikationer hos kvinnor med PCOS. Jag upplever mig vara i en privilegerad ställning eftersom det utan detta registermaterial vore omöjligt att genomföra studier med ett stort antal patienter och en lång uppföljningstid. Registerstudier kräver stora resurser av forskningsgruppen och den finansiering som Sakari Alhopuros stiftelse och andra stiftelser har beviljat har därför varit en nödvändig förutsättning för vår studie.

Närmare information om PCOS finns bland annat på patientföreningen Korentos webbplats: https://korento.fi/

 

 

 

 

 

 

MD Meri-Maija Ollila är en läkare från Uleåborg som specialiserar sig inom inre medicin och har forskat i PCOS i nästan tio år.Ollila har tagit sin medicine licentiatexamen 2018 och sin medicine doktorsexamen 2019. Ämnet för hennes doktorsavhandling var inverkan av PCOS och övervikt på kvinnors metaboliska och kardiovaskulära riskfaktorer och sjukdomar. Utöver PCOS är Ollila särskilt intresserad av medicinering mot fetma samt behandling av hjärt- och kärlsjukdomar hos kvinnor.