Travhästar plågades av poxvirus – hur kan man förebygga framtida epidemier?

För några år sedan drabbades uppskattningsvis hundratals hästar i Finland av en hudinfektion med snabb spridning. Orsaken till epidemin visade sig vara ett nytt poxvirus, som misstänks ha orsakat symptom även hos de människor som skötte om hästarna. Genom att undersöka viruset strävar man efter att kunna identifiera kommande epidemier i tid och minimera deras konsekvenser.

Publicerat 6.6.2024
Skribent: Jenni Virtanen
Bild: Shutterstock
Redigering: Viestintätoimisto Jokiranta Oy

 

Poxvirus orsakar hudinfektioner och allmänna infektioner hos både djur och människor. De är ofta zoonoser, vilket innebär att de kan smitta mellan djur och människor. Bland de mest kända exemplen på poxvirus är smittkoppor, som miljontals människor dog av ännu i början av 1970-talet, och apkoppor, som över 90 000 människor insjuknade i för ett par år sedan.

En särskild familj av poxvirus är parapoxvirus, som orsakar lesioner på huden och slemhinnorna hos flera djurarter. Många av dessa hör till de anmälningspliktiga djursjukdomar vars förekomst övervakas.

Poxvirus är förknippade med ett stort epidemihot. Detta hot realiserades i Finland under vintern 2021–2022, då uppskattningsvis hundratals travhästar drabbades av en hård hudinfektion som spred sig snabbt. Målet med vår studie var att utreda vad som orsakade epidemin, utveckla bekämpningen av den och förbereda oss på kommande epidemier.


Det är viktigt att snabbt kunna identifiera sjukdomsalstrare

Kring årsskiftet 2021–2022 började veterinärer kontakta oss om en smittsam infektionssjukdom hos travhästar.  Till symptomen, som varade i genomsnitt 2–3 veckor, hörde smärtsamma hudlesioner i nedre delen av benen vid karleden, svullna ben och hälta. Även långvariga hud- och hovskador rapporterades. Sjukdomen spred sig över hela landet på ett par månader. Omkring en tredjedel av hästarna i de stall där smittfall förekom insjuknade. I allmänhet måste träningen av de insjuknade hästarna avbrytas, vilket ledde till ekonomiska förluster.

Vi kom fram till att epidemin sannolikt hade orsakats av parapoxvirus hos häst, som tidigare (2013) i litteraturen endast hade konstaterats hos en häst – och även den fanns i Finland. Inga tidigare epidemier hade konstaterats. Det är viktigt att snabbt kunna identifiera sjukdomsalstraren, eftersom man då kan vidta åtgärder innan epidemin hinner få bred spridning. I det här fallet var det svårt att vidta bekämpningsåtgärder tillräckligt tidigt på grund av att det var fråga om en ny typ av sjukdomsalstrare och det till exempel inte fanns någon ordentlig diagnostik för viruset.

Genom projektfinansiering har vi kunnat utveckla metoder för effektiv identifiering av viruset, vilket gör det möjligt att bekämpa kommande epidemier. Vidare har tränarna, de som deltog i studien och hästveterinärerna informerats om resultaten.

 

 

 

 

 

 

Till symptonen på infektionssjukdom hos travhästar hörde hörde smärtsamma hudlesioner i nedre delen av benen vid karleden. Bild: https://doi.org/10.1099/jgv.0.001940.

 

 

 

 

 



En känd spridningsmekanism underlättar bekämpningen

Att känna till smittvägarna är en viktig del av bekämpningen av infektionssjukdomar, eftersom det då blir möjligt att vidta riktade bekämpningsåtgärder. Till exempel har identifieringen av värddjur och vektorer i fråga om sorkfeber och fästingburen hjärnhinneinflammation gjort det möjligt för oss att följa upp risken, skydda oss från riskdjur och därmed ha kontroll över antalet fall.

Det är till stor del oklart hur den sjukdom som orsakades av parapoxviruset kom att sprida sig från en häst till en annan. En enkätundersökning visade att den största riskfaktorn var travstall – ridstallen besparades från denna epidemi. Över hälften av dem som representerade stallen uppskattade att smittan skett i samband med ett besök till en travbana.

Förutom via direkt kontakt kan många virus sprida sig bland annat via ytor, utrustning och andra djur, men de exakta spridningsmekanismerna för detta virus är tills vidare oklara. Därför samlar vi in prover från stallmiljöer och undersöker var viruset förekommer. Eftersom många kända poxvirus sprider sig via gnagare undersöker vi också smådjuren i stallmiljön. Om viruset identifieras hos smådjur eller i stallmiljön kan skadedjursbekämpning och desinfektionsåtgärder hindra sjukdomen från att spridas.


Hudsymptom även hos människor

Av de fem parapoxvirus som vi känner till från tidigare vet vi att tre även har orsakat symptom hos människor. Ett virus som påminner mycket om parapoxviruset hos häst har tidigare upptäckts i USA hos människor som har varit i kontakt med hästar och åsnor.

I vår studie rapporterades det om hudsymptom också hos hästskötare. Trots att inga prover av människor kunde fås tyder allting på att parapoxvirus hos häst kan orsaka en motsvarande hudinfektion också hos människor. Därför är det viktigt att hålla god handhygien och använda skyddshandskar när man sköter om hästar som har symptom. För att man ska kunna säkerställa att det är fråga om en zoonotisk sjukdom är det viktigt att få prover även av människor med hudsymptom som varit i kontakt med sjuka hästar.(väliotsikko)


Forskningen hjälper oss att förbereda oss på kommande epidemier

Inom travkretsarna talas det om en sjukdom med motsvarande symptombild som förekommit i mindre skala även tidigare med två till tre års mellanrum, men då har inga prover undersökts. Det är alltså mycket sannolikt att nya epidemier kommer att uppstå. Följaktligen undersöker vi arkiverade blodprover från tidigare år för att utreda i vilken mån sjukdomen har förekommit tidigare utan att den kunnat identifieras. Detta hjälper oss att förutse risken för följande epidemi och när en sådan kan inträffa.

Denna studie utgör en del av en större forskningshelhet, där vår grupp undersöker virus hos människor och djur med målet att kunna förutse och bekämpa kommande epidemier. Den epidemi av hudinfektion i karleden som orsakades av parapoxvirus hos häst är ett exempel på en infektionssjukdom som sprider sig snabbt och lätt, och den orsakade lidande för djuren samt hälsorisker och ekonomiska förluster för människorna. Även om epidemin 2021–2022 hann sprida sig i stor utsträckning kan vi nu genom att forska i den lättare identifiera kommande epidemier i tid och minimera deras konsekvenser. 

 

Jenni Virtanen.

 

 

 

FD Jenni Virtanen disputerade för doktorsgraden vid Helsingfors universitet 2022. I sin doktorsavhandling undersökte Virtanen spridningen och bekämpningen av en betydande djurpatogen, och hon har även deltagit i forskning kring coronavirus, influensavirus och andra luftvägsvirus. Virtanen arbetar vid Helsingfors universitet i en forskargrupp som undersöker hotande infektionssjukdomar. Hon forskar i poxvirusens mångfald och spridning med målet att förbättra epidemiberedskapen.

 

 

 

 

Länkar:

https://doi.org/10.1099/jgv.0.001940

Läs mer