Tandvården är trygg även under pandemitiden

I fråga om hygienpraxis har tandvården redan länge varit en föregångare som många andra medicinska discipliner tagit modell av. När pandemin började blev praxisen ännu mer strikt, eftersom man var rädd för att tandvården kan utsätta patienterna för SARS-Cov-2-virussmitta. Så har det knappast gått, men vi behöver mer forskningsdata om hur olika virus sprids.

Publiserat: 7.4.2022
Skribent: Laura Lahdentausta
Bilden: Shutterstock

 

När coronaviruspandemin började fanns det relativt lite kunskap om hur virus sprids i tandvården, och man var rädd för att det fanns en risk för att SARS-CoV-2-viruset skulle spridas i samband med tandvård. Man beslöt sig därför att avbryta all icke-brådskande tandvård – under pandemins första skede togs endast akutpatienter emot. Dessutom koncentrerades vården av covidpatienter till en särskild enhet i huvudstadsregionen.

Även hygienpraxisen, som redan tidigare varit god inom tandvården, skärptes ytterligare. Under aerosolbildande ingrepp rekommenderades vårdpersonalen använda heltäckande ansiktsvisir och FFP-munskydd, patienternas eventuella covidsymptom och exponering klarlades genom omfattande förhandsenkäter, och före vårdingreppet fick de skölja munnen med väteperoxid.

Inom tandvården arbetar skötarna och läkarna omgivna av stänk och aerosoler från patienten och instrumenten. Patientens saliv, utandningsluften och eventuella blodstänk blandar sig med kylvattnet från borrar och andra instrument och bildar bioaerosol som sprider sig från patientens mun ut i rumsluften och lägger sig på ytorna.

Trots detta känner man knappast alls till några SARS-CoV-2-smittkedjor eller arbetsrelaterade exponeringar, vilket visar att hygienpraxisen och säkerhetsåtgärderna verkar ha varit tillräckliga inom tandvården.  Detta kräver likväl ändå mer forskningsbaserad kunskap.

 

Effektsug minskar virusmängden

SARS-CoV-2-pandemin ökade behovet av att undersöka hur virus och bakterier sprider sig via luften inom tandvården. Med hjälp av stipendier från Sakari Alhopuros stiftelse har vi inlett två projekt för att samla mer information om arbetssäkerheten inom tandvården.

I vårt första projekt mätte vi aerosolexponeringen och viruskontaminationen under simulerade tandvårdsingrepp. Salivsekretion och andning lades in i munnen på en fantomdocka samtidigt som en Phi6-bakteriofag, som påminner om SARS-CoV-2-viruset men är ofarlig för människan, leddes in i dockans mun tillsammans med saliven. I dockans mun utfördes olika borrningsåtgärder och tandsten avlägsnades med en ultraljudsapparat. Utöver att olika instrument som genererar aerosol användes mättes effektsugets inverkan på aerosolhalten och virusmängden.

Mätningarna utfördes med luftuppsamlare, virusodlingsbägare och ytprover. Analysen av resultaten är ännu inte slutförd men preliminärt kan man redan nu konstatera att effektsuget minskade aerosol- och virusmängderna avsevärt och förbättrade därigenom tandvårdens säkerhet.

Från de heltäckande ansiktsvisiren togs positiva virusprover och sådana visir kan enligt undersökningen rekommenderas också framöver.

 

Flera virus som forskningsobjekt

I vårt andra projekt undersöker vi virusmängden i autentiska patientsituationer med hjälp av mångsidiga uppsamlare. Vi har samlat in patientprover där vi utöver SARS-CoV-2-viruset även analyserar andra virus, såsom herpes- och papillomvirus. Avsikten är att jämföra mikrober som hittas i patientens salivprover med mikrober som hittas i luftproverna. Med hjälp av olika uppsamlare mäter vi mängden mikrober som sprider sig under tandvård när effektsug och skyddsutrustning används på rätt sätt. Genom undersökningen vill vi utreda huruvida de nuvarande hygien- och skyddsåtgärderna är tillräckliga eller om de borde utökas, eller huruvida någon skyddsåtgärd rentav är onödig under vissa ingrepp.

Sakari Alhopuros stiftelse har gjort det möjligt för oss att inleda dessa forskningsprojekt. Utan de projektstipendier som stiftelsen beviljat hade projekten inte kunnat genomföras i sin nuvarande utsträckning. Hela forskningsgruppen är tacksam för finansieringen.

 

Kuva kirjoittajasta.

 

Odontologie doktor Laura Lahdentausta arbetar för närvarande som tandläkare i specialiseringsutbildning inom parodontologi vid polikliniken för munsjukdomar vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Hon disputerade 2018 i ämnet biomarkörer i saliv och serum vid parodontit och hjärtsjukdomar. För närvarande fokuserar hennes forskning på SARS-CoV-2-virus inom tandvården.

 

 

 

Läs mer