Påverkar graviditetstiden utvecklingen av allergiska sjukdomar?

Den ökade förekomsten av astma och allergier hos barn har kopplats till förändringar i miljö- och exponeringsfaktorer, men dessa förklarar endast en del av den ökade sjukdomsbördan. Det har observerats att faktorer redan under graviditeten kan påverka utvecklingen av allergiska sjukdomar. Det finns mycket att undersöka kring detta ämne.

Publiserat: 6.10.2022
Text: Minna Lukkarinen
Foto: Pasi Leino

 

Astma och allergier hör till de kroniska sjukdomar hos barn som blir allt vanligare i västländerna – därför behövs nya vetenskapliga rön om sjukdomarnas orsaker och utveckling. Forskare har redan länge misstänkt att även faktorer under graviditeten tillsammans med ärftliga exponeringsfaktorer kan påverka fostrets immunsystem. Det finns ändå relativt lite forskningsrön om detta ämne, eftersom forskningen kring atopiska sjukdomar, dvs. astma, mat- och dammallergier samt atopiska eksem, hittills har fokuserat mest på exponeringsfaktorer efter födelsen.

I min egen doktorandforskning observerade jag att man hos barn som insjuknade i astma redan under ett års ålder kunde notera klart olika riskfaktorer för astma beroende på vilken typ av astma de utvecklade före skolåldern. Detta ledde till slutledningen att något måste ha hänt redan före barnets födelse, eftersom barn redan under ett års ålder hade så olika astmariskprofiler. Det gick så som det ofta går vid forskning: ett forskningsfynd ledde till fler öppna frågor och jag ville forska vidare i kedjan.

Efter min disputation år 2017 inledde jag mitt postdoc-forskningsprojekt inom den omfattande Åbobaserade FinnBrain-födelsekohortundersökningen. I denna befolkningsbaserade graviditetskohortstudie följs cirka 4 000 barn och deras föräldrar upp ända från den första graviditetstiden. Studien fokuserar på hur barnets hjärna, nervsystem och hälsa utvecklas.

FinnBrain-uppföljningsundersökningen är multi- och tvärvetenskaplig, vilket gör det möjligt att ställa många slags intressanta forskningsfrågor. I mitt postdoc-projekt byggde vi för FinnBrain upp en ny studiehelhet för barnläkare, FinnBrain Pediatrics. I studielinjen FinnBrain Atopy vill vi klarlägga min ursprungliga forskningsfråga, dvs. hur graviditetstiden påverkar utvecklingen av atopiska sjukdomar hos barn.

 

FinnBrain Atopy letar efter tidiga riskfaktorer

FinnBrain Atopy-studien kommer förhoppningsvis att producera mycket specifika och unika data.  Vi vill exempelvis utreda huruvida exempelvis mammans stress under graviditeten eller rentav föräldrarnas egen stress under barndomen står i samband med barnens risk för astma och allergier. Det långsiktiga målet för vår studie är att hjälpa familjerna att må bättre. Forskningsrönen kan ha en enorm betydelse om vi redan före eller under graviditeten kan bidra till att barnen hålls friskare.

Det dröjer dock ännu ganska länge tills vi har nya verktyg för förebyggande av atopiska sjukdomar. Först måste man leta efter associationer, dvs. samband. Först efter att sambanden mellan olika faktorer hittats kan man börja leta efter mekanismerna. Och när en mekanism har hittats kan man börja tala om prevention, dvs. förebyggande av sjukdomar. Detta är en lång men intressant väg. Materialet i FinnBrain Pediatrics och FinnBrain Atopy samlades in under perioden 2018–2021 när barnen var fem år. Barnläkaruppföljningen omfattar material från 1 000 barn och nu utnyttjar vi det insamlade, värdefulla födelsekohortmaterialet så optimalt som möjligt. FinnBrain Atopy undersöker bland annat på vilket sätt den stress som mamman upplevt under graviditeten eller pappan upplevt i sin egen barndom, olika miljöfaktorer i omvärlden eller barnets egna psykiska symptom står i samband med utvecklingen av barnens atopiska sjukdomar.

Med en mekanistisk approach utreder vi om det finns skillnader i genernas epigenetiska reglering hos barn som har allergier eller astma jämfört med friska kontrollpersoner, och huruvida mammans stress under graviditeten eller faderns stress under barndomen har något samband med dessa. Detta kunde tyda på att allergier programmeras under graviditeten.

 

Analys av materialet är forskningsarbetets salt

Det känns fint att atopiundersökningens material nu är klart och jag får studera mina ursprungliga forskningsfrågor och planera nya. Att analysera materialet är alltid forskningsarbetets salt – att få fram de första resultaten och se om man hittar något betydelsefullt. Det är det som är belöningen i forskningsarbetet!

Jag vill tacka Sakari Alhopuros stiftelse för det stöd vi fått för vårt forskningsprojekt. Under hela mitt postdoc-projekt har jag varit sysselsatt med att ansöka om stipendier och projektfinansiering som behövs för forskningen Jag har varit lyckligt lottad eftersom finansiärerna har trott på mina tankar och beviljat finansiering. Jag vill uppmuntra unga forskare att komma med idéer till nya forskningsprojekt och ansöka om finansiering.

 

 

Minna Lukkarinen

 

MD Minna Lukkarinen är ansvarig forskare för delstudien FinnBrain Pediatrics. Hon disputerade vid Åbo universitet 2017 i ämnet riskfaktorer för astma hos småbarn. Efter disputationen har hon deltagit i födelsekohortundersökningen FinnBrain och i flera anslutna forskningsprojekt.  Lukkarinens forskning fokuserar bland annat på utvecklingen av atopiska sjukdomar hos barn. Lukkarinen arbetar som specialistläkare inom barnsjukdomar vid barn- och ungdomskliniken vid ÅUCS, där hennes patienter är barn med allergier och astma. Vid sidan av sitt kliniska arbete som läkare och sin forskning är hon verksamhetsledare för ÅUCS-stiftelsen.

 

 

 

 

Länkar:

https://sites.utu.fi/finnbrain/

Läs mer