Publicerat: 23.1.2025
Text: Dominik Eichin
Bilder: Dominik Eichin | Microsoft Bing Create, Runway
Redigering: Viestintätoimisto Jokiranta Oy

De gamla hederliga hjältesagorna är fantastiska, eller hur? Historier där huvudpersonen drabbas av motgångar och personliga utmaningar, men övervinner dem alla och slutligen besegrar skurken. Själv gillar jag att försöka övervinna svårigheter tillsammans med hjälten och leva mig in i hur det är att vara i hans stövlar.

Det allra bästa är att vem som helst kan vara en hjälte. Det behövs inga stordåd för att bli en superhjälte: som Colossus säger så behövs det bara fyra eller fem ögonblick. Fyra eller fem ögonblick då du fattar avgörande beslut och visar din rätta karaktär.

Hjältar kan förekomma i vilka skepnader och former som helst och man kan träffa på dem på mycket osannolika platser. Exempelvis i människokroppen. Också i din kropp finns ett oräkneligt antal små hjältar. Kan du tänka dig det! De här hjältarna är muskelceller som ser till att ditt hjärta slår och din kropp kan röra sig.

 Nervcellerna är också hjältar: tack vare dem kan du tänka samt läsa och förstå också denna text. Men nu ska jag berätta om de hjältemodiga makrofagerna.

Makrofagerna är fagocyter, dvs. ätande celler, och de har många olika uppgifter i människokroppen. En av deras viktigaste egenskaper är att de kan sluka och smälta skadliga partiklar, döda celler och sjukdomsalstrare. Makrofagerna är kroppens Spökliga, som ser till att konstiga typer som kommer in i kroppen elimineras. De rensar inte bara bort och eliminerar skurkarna, utan förmedlar också information om dem till andra immunceller, vilket gör kroppens immunförsvar mer omfattande och därmed effektivare. Genom att utrota skurkarna värnar makrofagerna om din hälsa. Dessutom har makrofagerna förmåga att utsöndra tillväxtsubstanser och cytokiner, som är småmolekylära signalsubstanser. På så sätt kan de kalla på hjälp – på samma sätt som Gordons eldar tändes – eller få ett sår att börja läka.

Makrofagernas beteende bror på deras ”sinnesstämning”. På samma sätt som människorna är också makrofagerna utsatta för miljöpåverkan och deras humör varierar från ilsken och irriterad till snäll och vänlig.  

Sinnesstämningen är viktig eftersom den avgör hur makrofagen reagerar och verkar. En ilsken makrofag, som också kallas M1, åstadkommer en inflammation, som försvarar kroppen mot sjukdomsalstrare och hindrar cancerceller från att växa. Å andra sidan kan M1 också skada vänligt sinnade celler i sin omgivning. En vänlig M2-makrofag minskar å andra sidan inflammationer och främjar cellernas återhämtning och tillväxt.

Sinnesstämningarna är inte permanenta tillstånd utan snarare ett kontinuum där makrofagen kan röra sig från den ena ytterligheten till den andra, alltså polariseras, beroende på hurdana stimuli den tar emot. Det låter alltså smart och behändigt att makrofagen först förstör sjukdomsalstraren och sedan hjälper till med att reparera skadorna. Samtidigt kan det ändå gå så att makrofagen själv faller offer för sin omgivning. Så som det ofta går för tragiska hjältar, som beslutsamt vill fullgöra sin uppgift, ser inte heller makrofagen alltid sin egen verksamhet i helhetsperspektiv, eller kanske den villar bort sig. Cancer är ett exempel på detta. Hos en cancersjuk muterar kroppens celler och växer okontrollerat. Cancercellerna avsöndrar tillväxtfaktorer och andra molekyler i sin omgivning. Dessa kan tyvärr lura makrofagen att uppträda som en snäll M2-fenotyp och därmed ytterligare främja spridningen av cancerceller i kroppen. Lyckligtvis kan samma mekanism användas som motkraft: när makrofagen exponeras för de rätta föreningarna återfår den sin arga M1-karaktär och börjar på nytt kämpa mot cancern.

Nya metoder för att utnyttja denna mekanism håller hela tiden på att utvecklas. Man har observerat att vissa läkemedel som tagits fram för andra ändamål också kan ha en effekt som stöder makrofagernas polarisering. För att hjälpa de heroiska makrofagerna har vi inlett en studie där vi bland över 1 000 mediciner sållar fram de som har denna förmåga. Förhoppningsvis lyckas vi ta reda på vilka läkemedel som kan användas för att leda in våra hjältar på den rätta vägen. För det behöver vi lite god tur och mycket idogt arbete.

 

 

 

 

 

Dominik Eichin, PhD, är en biolog som arbetar som postdoktoral forskare vid Åbo universitet. Han ingår i akademiker Sirpa Jalkanens forskargrupp, där han undersöker olika aspekter av immunsystemet, såsom dess reglering, dess samspel med cancer och betydelsen av lymfsystemet. Hans forskning fokuserar särskilt på att identifiera faktorer som påverkar cancer-cellers metastasering och aktivering av immunceller.

 

Läs mer:

• https://orcid.org/0000-0002-6772-1086
• https://inflames.utu.fi
• https://celltrafficking.utu.fi/