Publiserat 2.2.2023
Text: Maria Hagnäs och Ilona Mikkola
Redigering: Viestintätoimisto Jokiranta Oy
Bilden: Shutterstock

 

Typ 2-diabetes är säkerligen en bekant term för oss alla. Uppskattningsvis var tionde finländare lider av diabetes och 75 procent av dem har typ 2-diabetes. Enligt prognoserna kommer sjukdomen att bli ännu mycket vanligare under de närmaste åren. Typ 2-diabetes orsakar framför allt mänskligt lidande och förlorade levnadsår, men sjukdomen har också betydande konsekvenser med tanke på hälsovårdens resurser: Det har uppskattats att hela 15 procent av utgifterna inom hälsovården läggs ned på diabetes och diabetesrelaterade sjukdomar.

Risken för att insjukna i typ 2-diabetes påverkas av såväl generna som livsstilen. Det är ändå trösterikt att det enligt flera studier är möjligt att förebygga eller fördröja sjukdomen genom att fästa uppmärksamhet vid livsstilen. Hörnstenarna i förebyggandet av sjukdomen är motion, hälsosam kost, viktkontroll, tillräcklig sömn och rökfrihet. Också om sjukdomen redan har hunnit bryta ut står en hälsosam livsstil i fokus i vården. Det viktigaste är en övergripande approach: Det räcker inte med att endast behandla störningarna i sockermetabolismen, utan det är precis lika viktigt att på ett adekvat sätt sköta medicineringen av blodtrycket och blodets fettvärden.

Sockerhalten i blodet är långsiktigt förhöjd vid typ 2-diabetes. Detta medför inte nödvändigtvis några symptom alls. Problemet är att ett långvarigt förhöjt blodsocker ger upphov till en händelsekedja som kan leda till att andra diabetesrelaterade följdsjukdomar utvecklas. Följdsjukdomarna försämrar diabetespatientens livskvalitet och ökar dödligheten.

Följdsjukdomar till typ 2-diabetes är hjärt- och kärlsjukdomar, diabetesrelaterad ögonsjukdom, njursjukdom och nervsjukdom. I förebyggandet och behandlingen av dessa sjukdomar är det centrala, utöver sunda levnadsvanor, att patienten får en övergripande medicinering som skyddar mot artärsjukdomar. En regelbunden och omsorgsfull screening av följdsjukdomar är också viktig. Följdsjukdomar borde upptäckas i ett så tidigt skede som möjligt för att behandlingen vid behov ska kunna effektiveras och följdsjukdomarnas inverkan på funktionsförmågan därigenom avsevärt bromsas upp. Allra bäst är det givetvis om man lyckas förhindra att följdsjukdomar utvecklas överhuvudtaget.

 

Vårdplanen är ett viktigt verktyg

Majoriteten av patienterna med typ 2-diabetes vårdas inom primärvården. Utöver att främja en sund livsstil och god medicinering är regelbunden screening och uppföljning av följdsjukdomar i nyckelställning. Egenvården är central i diabetesvården, eftersom patienten tillbringar endast några timmar per år på läkarens eller skötarens mottagning och patienten alltså själv bär ansvaret för att vården genomförs korrekt. Detta är inte alltid enkelt när det är fråga om en kronisk sjukdom och det är naturligt att vårdtrötthet ibland förekommer. Alla vet ju att trots att det ser enkelt ut på papper är det inte alltid så lätt att äta rätt, motionera, sova bra och ta sin medicin enligt läroboken. Läkarens och skötarens roll är därför snarare att coacha och peppa än att mekaniskt rabbla upp vårdanvisningar.

Vårdplanen är ett hjälpmedel som styr samtalet mellan den yrkesutbildade och patienten, så att fokus ligger på vad som de facto är möjligt i patientens egen vardag, och vad hen just i den stunden vill satsa på. Vårdplanen är ett dokument som skötaren och/eller läkaren utarbetar tillsammans med patienten som utgångspunkt. Det mest centrala är att fråga patienten själv: ”- Hur mår du och hur kan jag som yrkesutbildad hjälpa dig att nå dina mål?” I dokumentet antecknas dessutom bland annat patientens viktigaste kroniska sjukdomar, självuppföljningsplanen för dem, den yrkesperson som ansvarar för vården samt tidpunkten för nästa kontakt med hälsovården.

Vi har tidigare klarlagt vårdplanens betydelse för diabetesvården. Det verkar som om utarbetandet av en vårdplan leder till en noggrannare uppföljning av följdsjukdomar, användning av mediciner som förbättrar prognosen och ett mer planmässigt utnyttjande av hälsotjänster. Allt detta leder också till positiva förändringar i vårdbalansen. En bredare användning av vårdplaner inom primärvården är ett steg i riktning mot en bättre vård av typ 2-diabetes.

Värdefulla forskningsdata även internationellt  

Med hjälp av finansiering från Sakari Alhopuros stiftelse fortsätter vår forskningsgrupp sitt långsiktiga arbete för främjande av bättre vård och uppföljning av patienter med typ 2-diabetes. En stor del av diabetesforskningen utförs med selektivt patientmaterial från specialhälsovården. I denna forskning fokuserar vi däremot uttryckligen på ett vardagsperspektiv inom primärvården, vilket ger viktig tilläggsinformation om vården av typ 2-diabetespatienter på såväl nationell som internationell nivå.

Vår forskningsgrupp klarlägger hur allmänt förekommande sömnproblem och mentala problem samt sjukdomar i stöd- och rörelseorganen är bland patienter med diabetes typ 2 inom primärvården. Det centrala fyndet i den studie som vi publicerade i augusti 2022 var att 22 procent av patienterna uppvisade minst en typ av smärta i stöd- och rörelseorganen. Vanligast av dessa var smärtor i knäna (44 %), smärtor i nedre delen av ryggen (39 %) och smärtor i axlarna (25 %). 

Dessutom visar preliminära observationer att användningen av sömnmedel är vanlig bland patienter med typ 2-diabetes. Vanligast är sömnmediciner som påverkar det centrala nervsystemet trots att de enligt vårdrekommendationerna inte nödvändigtvis ska användas i första hand.  Dessutom noterade vi att sömnstörningar diagnosticeras relativt sällan. Här kan man begrunda hur ofta till exempel sömnapné förblir oupptäckt! Om patienten snarkar, har andningsuppehåll och är trött om dagarna finns det anledning att aktivt låta undersöka sig.

 

 

 

 

Maria Hagnäs disputerade för medicine doktorsgraden vid Uleåborgs universitet 2016. I sin doktorandforskning granskade hon sambandet mellan unga mäns hälsobeteende och deras kroppssammansättning och fysiska kondition under beväringstiden. Nu arbetar Hagnäs och hennes forskarkolleger Ilona Mikkola och Eveliina Heikkala inom Lapplands välfärdsområde som hälsovårdscentralläkare i Rovaniemi.

 

 

 

 

 

Källor:

Typ 2-diabetes. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Föreningen för Invärtes Medicin i Finland och Diabetesförbundets läkarråd. Helsinki: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2020 (refererad 3.1.2023). Finns på webben: www.kaypahoito.fi