Publiserat 6.4.2023
Text: Elli Toivonen 
Redigering: Viestintätoimisto Jokiranta Oy
Bilden: Shutterstock

 

Största delen av alla de tragedier som preeklampsi orsakar sker i fattiga länder, men komplikationen har en betydande prevalens även i länder med högklassig hälso- och sjukvård. Den här sjukdomskategorin identifierade redan för tusentals år sedan: Hippokrates beskrev graviditetsproblem som huvudvärk, svullnad och kramper 400 år före vår tideräknings början. Trots otaliga forskningslinjer är orsakerna till preeklampsi och sjukdomens mekanismer ännu oklara trots otaliga forskningslinjer. Vår forskningsgrupp försöker nu klarlägga huruvida sjukdomens uppkomst kan förklaras av kroppens mikrobiom och de ämnesomsättningsprodukter (metaboliter) som det producerar.

Kroppens mikrobiom påverkar försvarssystemet och ämnesomsättningen. Störningar i mikrobiomet har påvisats ha ett samband med exempelvis fetma och diabetes, vilka i sin tur ökar risken för preeklampsi hos gravida. Med modern teknik är det möjligt att undersöka mikrober såväl med hjälp av traditionella odlingsmetoder som genom identifiering av genetiskt material. På så sätt kan man observera även små mikrobförekomster och arter som det tidigare har varit en utmaning att odla.

Vi använder oss också av metabolomik. Detta vetenskapsområde undersöker metaboliter som produceras av människans celler och av mikrobiomet, dvs. de ämnesomsättningsprodukter via vilka också mikrobiomets effekter förmedlas i kroppen. Ur metabolomikens synvikel är graviditeten en tid av drastiska förändringar: För att fostret ska kunna växa och utvecklas måste moderns ämnesomsättning förändras och främja överföringen av näringsämnen till fostret. Ett praktiskt exempel på detta är fysiologisk insulinresistens under graviditeten som ibland leder till graviditetsdiabetes.

Ett individuellt mikrobiom börjar bildas redan under fostertiden. Det är ändå oklart via vilka vägar fostret får sitt mikrobiom av modern: Överförs det från slidan till livmodern eller via moderkakans blodcirkulation. Tidigare trodde man att livmodern och moderkakan utgjorde en steril miljö under graviditeten, men tack vare utvecklad teknologi lyckades man beskriva mikrobiomet på 2010-talet

Detta väckte omedelbart en önskan om att klarlägga hur mikrobiomet påverkar graviditetskomplikationer. Det är fortsättningsvis ändå kontroversiellt huruvida moderkakans mikrobiom existerar: Proverna kontamineras mycket lätt, det är svårt att samla tillräckligt med bakterier ens för den känsliga tekniken, och resultaten har inte kunnat upprepas med tillräckligt stor säkerhet.

I vår studie Pre-eclamptic Microbiota and Metabolism (PremiuM) strävar vi efter att klarlägga på vilket sätt moderns och den nyföddas mikrobiom och metabolomik skiljer sig från varandra i en graviditet som kompliceras av preeklampsi och i en normal graviditet. Drygt etthundra gravida kvinnor deltog i studien där vi samlade in bakterie- och metabolomikprover före och efter förlossningen från såväl modern som den nyfödda.  För att få information om hur kosten påverkar mikrobiomet bad vi mödrarna att på en enkätblankett redogöra för sin kost och sin användning av näringstillskott. Dessa uppgifter kombinerades med kliniska uppgifter om mödrarnas och barnens hälsa, vilka erhölls från patientjournaler under graviditeten.

Vi samlade sterilt in prover av moderkakan och navelsträngen vid sådana kejsarsnittsförlossningar där fosterhinnorna ännu var intakta. Med hjälp av proverna försöker vi utreda moderkakans mikrobiom – dess existens och kvalitet.

Upptäckten av mikrobiomstörningar i samband med preeklampsi – eller konstaterandet att sådana inte finns – ger viktig tilläggsinformation om mekanismerna och orsakerna bakom denna gåtfulla sjukdom. Modifiering av mikrobiomet, till exempel som en metod för behandling av fetma, är just nu föremål för intensiv vetenskaplig forskning. Om vi i vår studie observerar skillnader i mikrobiomet i preeklampsigraviditeter och normala graviditeter vore det intressant att utreda hur en sådan behandling kunde påverka uppkomsten av preeklampsi och sjukdomens förlopp.

Vår forskningsgrupp är multidisciplinär, vilket är dess styrka. I gruppen finns toppexperter inom mikrobiomforskning, metabolomik och preeklampsiforskning samt praktiserande gynekologer som i sitt dagliga arbete tar hand om patienter med preeklampsi. Tack vare stipendiet från Sakari Alhopuros stiftelse har vi kunnat använda oss av högklassig och exakt laboratoriediagnostik och våra läkarforskare har kunnat delta i forskningsarbetet. Studien hade inte kunnat genomföras utan stipendiet från Sakari Alhopuros stiftelse och andra stiftelser. Vi hoppas också att vi med hjälp av våra omsorgsfullt insamlade och analyserade prover i framtiden kommer att kunna undersöka sambanden mellan andra störningar och mikrobiomet samt metabolomiken.

 

 

 

MD Elli Toivonen är specialistläkare i gynekologi och förlossningar. Som sin huvudsyssla undervisar hon medicine studerande i obstetrik vid Tammerfors universitet och arbetar som gynekolog vid Tammerfors universitetssjukdom och Kauhajoki hälsovårdscentral. Toivonen disputerade vid Tammerfors universitet 2018. I sin doktorandforskning, som behandlade fostrets sätesändläge, granskade hon förlossningssättet, uppföljningen av fostrets pulskurva och moderns förlossningsupplevelse.