Publicerat 3.10.2024
Text: Elisa Kortela
Bild: Shutterstock
Redigering: Viestintätoimisto Jokiranta Oy

 

Borrelios och fästingburen hjärninflammation (tick-borne encephalitis, TBE) är de vanligaste fästingburna sjukdomarna i Finland. Varje år diagnostiseras över 7 000 fall av borrelios i Finland – i fjol konstaterades fästingburen hjärninflammation hos 194 personer. Finländska fästingar har visat sig bära även andra möjliga patogener, såsom bakterierna Neoehrlichia mikurensis, Anaplasma phagocytophilum, Rickettsia helvetica och Borrelia miyamotoi samt protozoer av arten Babesia. Man vet fortfarande inte mycket om dessa mer sällsynta mikrobers patogena förmåga eller om förekomsten och sjukdomsbilden av de infektioner som mikroberna orsakar. Det är svårt att diagnostisera nya fästingburna sjukdomar, eftersom dessa mikrober inte växer vid vanlig bakterieodling.

 

Sjukdomarna har egna särdrag

De första infektionerna hos människa som orsakades av bakterien Neoehrlichia mikurensis rapporterades 2010. Sedan dess har över 100 fall av neoehrlichios diagnostiserats i Sverige. I Finland konstaterades neoehrlichios hos människa första gången hösten 2023. Neoehrlichios kan orsaka återkommande feber, ventromboser och muskelvärk. Särskilt patienter med nedsatt immunförsvar ligger i riskgruppen för en symtomatisk sjukdom. Andra fästingburna infektioner som orsakats av ovan nämnda bakterier har sällan påträffats hos människor i Europa. Dessa sjukdomar har sina egna särdrag: Rickettsia helvetica och Borrelia miyamotoi kan orsaka hjärnhinneinflammation. I samband med en infektion orsakad av bakterien Anaplasma phagocytophilum har bland annat förhöjda levervärden, muskelvärk och feber rapporterats. En sjukdom som orsakas av Babesiaprotozoer kan ge symtom som långvarig eller återkommande feber och anemi. I Finland har ett fall av endemisk babesios hos människa med dödlig utgång rapporterats i början av 2000-talet.

 

Svagt immunförsvar är en riskfaktor

Cirka 20 forskare deltar i Fintick-undersökningen. På bild från vänster till höger Asko Järvinen (HUS), Jessica Tikkala (Varha), Marjaana Pitkäpaasi (ÅHS), Elisa Kortela (HUS), Jukka Hytönen (Varha) och Marika Nordberg (ÅHS).

Målet med Fintick-undersökningen, som inleds hösten 2024, är att öka kunskapen om incidensen och sjukdomsbilden av fästingburna sjukdomar samt att förbättra diagnostiken för fästingburna sjukdomar. Vi samarbetar med den svenska SWEtick-undersökningen som har rekryterat patienter sedan hösten 2023.

Fintick-undersökningen genomförs inom Egentliga Finlands välfärdsområde och Ålands hälso- och sjukvård samt vid HUS Helsingfors universitetssjukhus. Barn och ungdomar mellan 1 och 17 år samt vuxna, som sökt hälso- och sjukvård och vars symtom misstänks bero på en fästingburen sjukdom, uppmanas delta i undersökningen. Symtom som kan leda till misstanke om fästingburen sjukdom kan till exempel vara hudutslag, artrit, oklar feber, hjärtmuskelinflammation, förändringar i blodstatus eller neurologiska symtom.

Svagt immunförsvar utgör en signifikant riskfaktor för många fästingburna sjukdomar. Därför vill vi att undersökningen ska inkludera särskilt sådana patienter som saknar en fungerande mjälte och som på grund av sin underliggande sjukdom behandlas med biologiska läkemedel, såsom CD20-antikroppsbehandling, eller patienter som har nedsatt immunförsvar på grund av cancer eller cancerbehandling.

Målet är att få ihop 500 patienter från Nyland, Egentliga Finland och Åland. För varje enskild person tar det högst sex månader att delta i undersökningen. Av dem som deltar i undersökningen tas det blodprov och deras mående följs upp med hjälp av frågeformulär.

 

Målet är en vårdrekommendation

I de insamlade proverna söker man efter fästingburna patogener med hjälp av antikroppsanalyser och test för att detektera nukleinsyra. Vi väntar med intresse på att få veta hur många av patienterna som lider av fästingburna sjukdomar, vilka deras symtom är och hur de återhämtar sig från sin sjukdom. Syftet med de prover som samlats in under undersökningen är att utveckla nya metoder för diagnostik och uppföljning av sjukdomar. Målet är att skapa en finsk vårdrekommendation för diagnostik, behandling och uppföljning av nya fästingburna sjukdomar.

 

 

 

 

 

Specialistläkare i internmedicin och infektionssjukdomar, MD Elisa Kortela, disputerade för doktorsgraden vid Åbo universitet 2021 i ämnet diagnostik, behandling och användning av hälso- och sjukvårdstjänster vid borrelios. Kortela arbetar för närvarande som infektionsläkare vid HUS på Jorvs sjukhus. Vid sidan av fästingburna sjukdomar är hon särskilt intresserad av infektioner i centrala nervsystemet och av gastrointestinala infektioner.