En hälsosam dos biologisk mångfald
Redan två timmar per vecka ute i naturen är bra för hälsan, visar ny forskning. Också kortare besök i det fria har positiva effekter för välbefinnandet: pulsen, blodtrycket och halterna av stresshormoner sjunker snabbt i skog och mark. Men sannolikt varierar den rätta dosen natur från person till person.Publiserat 6.8.2020
Skribent: Jenni Lehtimäki
Natur nära hemmet och besök ute i naturen bidrar till människans hälsa och välbefinnande. Forskning visar att både pulsen, blodtrycket och halterna av stresshormoner sjunker snabbt ute i naturen. Under den senaste tiden har vi fått mycket ny kunskap om naturens inverkan på hälsan och välbefinnandet, och nästa steg är att utreda hur mycket tid vi borde tillbringa i naturen. Det finns inget entydigt svar.
Själv är jag särskilt intresserad av små barns förhållande till naturen, eftersom utvecklingen under den tidiga barndomen är särskilt känslig för omgivningens påverkan. Händelser under barndomen och redan under graviditeten ser ut att påverka hälsan ännu i vuxen ålder. En naturnära livsmiljö i barndomen och livet på en bondgård ser ut att skydda mot astma och allergiska sjukdomar, som ökat snabbt i Finland sedan 1960-talet. Betyder det att en tillräcklig dos natur i barndomen kan bidra till bättre hälsa även senare i livet?
I mitt projekt VIHERIKKUNA som finansieras av Sakari Alhopuros stiftelse utreder jag med hjälp av ett material som omfattar över en miljon finländska barn vid vilken tidpunkt en naturnära livsmiljö är särskilt viktig för barnets hälsa. Jag tror att det finns ett tidsfönster då barn gynnas särskilt mycket av närhet till naturen för att främja hälsan på lång sikt. Samtidigt verkar naturens effekter vara beroende av dosen: ju mer tid vi tillbringar i naturen, desto större är hälsoeffekterna. Det effektivaste sättet att främja hälsan kan alltså vara att göra naturen till en livslång del av vardagen.
Mikrobiell mångfald förklarar naturens hälsoeffekter
Förutom mängden och tidpunkten är också naturupplevelsernas kvalitet avgörande för hälsan. Kvalitet kan betyda många olika saker, till exempel hur lätt det är att röra sig i området eller hur biodiversiteten i området ser ut. Med biodiversitet avses hela den biologiska mångfalden allt från olika exemplar till olika arter och typer av habitat. I studier med omfattande befolkningsdata i Nya Zeeland och Australien har man upptäckt att en mångfald av ekosystem i närheten av hemmet skyddar barn mot astma och allergiska sjukdomar. I projektet VIHERIKKUNA utreder vi om en mångfald av olika ekosystem i näromgivningen också påverkar finländska barns hälsa.
Ännu står det inte klart i vilken mån naturens hälsoeffekter beror på frånvaron av riskfaktorer som hotar hälsan eller på den rikliga mängden skyddsfaktorer som bidrar till hälsan. Ute i naturen finns inte lika mycket buller och luftföroreningar som i urbana miljöer. I stället rör man på sig, får solljus, betraktar vackra landskap och utsätts för mikrober i naturen. I min ännu opublicerade forskning iakttog jag att barn på den danska landsbygden ofta utsattes för mikrober som inte fanns i Köpenhamn. I den tidiga barndomen var immunsystemets funktion hos Köpenhamnsbarnen avvikande till följd av den urbaniserade mikrobfloran i deras kroppar. De utvecklade också astma och allergiska sjukdomar i högre grad än barnen på landet. Ständigt nya forskningsbelägg talar för att mångfalden av mikrober i naturen kan vara en viktig förklarande faktor bakom naturens hälsofördelar.
Underutnyttjat hälsomedel
Enligt Världshälsoorganisationens berömda definition består människans hälsa av tre element: den psykiska, den fysiska och den sociala hälsan. Enligt den tillgängliga forskningen bidrar naturen till alla dessa aspekter av hälsan, och biodiversiteten stärker den positiva effekten ytterligare. Dessutom visade en studie med miljoner människor att natur i näromgivningen generellt minskade dödligheten. Det är alltså ingen överdrift att påstå att naturen är en överlägsen och totalt underutnyttjad hälsofrämjande resurs som skulle kunna påverka folkhälsan positivt på flera sätt.
Om det finns en tillräcklig dos biodiversitet som bidrar till människans hälsa måste man också fråga sig vilken dos som är tillräcklig för att bevara hälsan. Min forskning drivs av kollegan Tari Haahtelas värdefulla tanke: ”Blir miljöfrågorna intressanta om det finns direkta hälsoskäl för att skydda det biologiska livet?” Jag hoppas att min forskning kan främja människans hälsa men också presentera övertygande argument för naturskydd och en hållbar livsstil.
FD Jenni Lehtimäki är specialforskare vid Finlands miljöcentral. Hon disputerade år 2017 vid Helsingfors universitets bio-och miljövetenskapliga fakultet på biodiversitetshypotesen, som går ut på att det finns en koppling mellan två internationella megatrender – utarmningen av biodiversiteten och ökningen av livsstilssjukdomar. Hon forskar fortfarande i samma ämne och försöker också hitta praktiska sätt att införa en hälsosam dos biologisk mångfald i finländarnas vardag.
Länkar:
Biodiversitetshypotesen om hälsa på Wikipedia (på finska och engelska)