Publiserat 3.12.2020
Skribent: Tomi Laitinen
 

I Finland vaknade man på 1960-talet till insikt om att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar statistiskt sett var synnerligen hög i Finland vid internationell jämförelse – särskilt bland män. Statistiken bekräftades av en studie som på 1950-talet genomfördes i sju länder, där man utredde sambandet mellan kost, blodets kolesterolhalt och hjärtdödlighet bland medelålders män i olika länder. Till studien valdes Japan och några medelhavsländer, där hjärtsjukdomar är ovanliga, samt Finland, Nederländerna och Förenta staterna där kranskärlssjukdom är allmän. Det centrala fyndet i studien var det tydliga sambandet mellan hårda fetter i kosten, blodets kolesterolhalt och kranskärlssjukdom. Av de sju länderna var dödligheten i kranskärlssjukdom störst i Finland. Undersökningen visade att män i östra Finland använde mest hårda fetter och också hade de högsta blodkolesterolvärdena. Män som bodde på Kreta åt nästan lika mycket fett som finländarna, men bland dem förekom kranskärlssjukdom knappast alls. Den tydligaste skillnaden låg i fettets kvalitet. På Kreta användes vegetabilisk olja, främst olivolja, medan fettet i Finland härstammade från smör, fet mjölk och fläsk.

Till följd av resultaten från studien i de sju länderna började man i Finland på 1970-talet fokusera på riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar framför allt inom ramen för ett omfattande projekt i Norra Karelen. I projektet försökte man påverka befolkningens höga kolesterolnivåer och blodtryck, i synnerhet genom att uppmuntra till hälsosammare kost och till att sluta röka.

 

Finns ursprunget till hjärt- och kärlsjukdom redan i barndomen?

Det ansågs i tiden överraskande att unga och symptomfria amerikanska soldater som stupat i krigen i Korea och Vietnam i sina artärer uppvisade tydliga förändringar kopplade till ateroskleros. Motsvarande observationer hade i själva verket gjorts redan under första världskriget. Erkki Pesonen och hans kolleger observerade redan på 1970-talet i sitt finländska forskningsmaterial att man kan konstatera förtjockningar i kranskärlsväggarna redan hos barn under ett år. Hans Åkerblom och Kauko Kouvalainen ställde redan 1975 en viktig fråga i Finlands Läkartidning: "Kan hjärt- och kärlsjukdomar förebyggas redan i barndomen?"   Omfattande forskningsserier, såsom Bogalusa Heart Study i USA, har senare visat att nästan alla tonåringar har tidiga ateriosklerotiska förändringar i sina kranskärl och i bukaortan. Långt framskridna och oroande fibrosplack kan ses redan hos en del av tonåringarna och de unga vuxna. Numera anser man att det bästa sättet att förebygga arteroskleros skulle vara att förhindra uppkomsten av riskfaktorer redan i barndomen och ungdomen.

 

Borde barnens kolesterolvärden screenas?

För att främja hjärt- och blodkärlshälsan hos barn har man under de senaste decennierna utfärdat rekommendationer där utgångspunkten varit att fästa mer uppmärksamhet vid levnadsvanorna: hälsosamt kost, tillräcklig motion och rökstopp. I vissa internationella rekommendationer – särskilt i Förenta staterna – har man nyligen föreslagit att man rutinmässigt borde screena blodkolesterolhalten hos alla barn. Detta har väckt mycket diskussion både för och emot, eftersom forskningsevidensen är otillräcklig.

Detta forskningsprojekt som stöds av Sakari Alhopuros stiftelse utnyttjar omfattande material från uppföljningsstudier som utförts i Finland, Australien och USA. Syftet är att utreda i vilket skede av livet och på vilket sätt blodets kolesterolvärden står i samband med tidiga aterosklerotiska förändringar samt med risken för kranskärlsincidenter, till exempel hjärtinfarkter. Det omfattande forskningsmaterialet ger en unik möjlighet att utreda dessa forskningsfrågor med hjälp av olika studiematerial. Dessutom kan man genom att kombinera dessa material säkerställa att fynden kan generaliseras. Resultaten från undersökningen ger viktig tilläggsinformation om huruvida kolesterolvärdena hos barn rutinmässigt borde undersökas med hjälp av screeningar eller inte. Undersökningsresultaten är också till nytta i bedömningen av i vilken ålder eventuella screeningar borde göras. På så sätt kan undersökningsfynden avsevärt underlätta utvecklingen av de åtgärder som kan förebygga kranskärlssjukdom och visa var åtgärderna ska sättas in – med start i barndomen.

 

Vid sidan av sitt kliniska läkarjobb arbetar Tomi Laitinen som specialforskare vid Research Centre of Applied and Preventive Cardiovascular Medicine vid Åbo universitet. Laitinen doktorerade 2015 vid Åbo universitet och behandlade i sin avhandling sambandet mellan hjärthälsan i barndomen och tidiga artärförändringar. År 2019 arbetade han som post doc-forskare vid forskningscentralen Murdoch Children’s Research Institute Melbourne, Australia. Forskningssamarbetet med Australien är alltjämt livligt bland annat inom ramen för detta projekt som stöds av Sakari Alhopuros stiftelse.

 

 

Litteratur för intresserade:

Expert Panel on Integrated Guidelines for Cardiovascular Health and Risk Reduction in Children and Adolescents; National Heart, Lung, and Blood Institute. Expert panel on integrated guidelines for cardiovascular health and risk reduction in children and adolescents: summary report. Pediatrics 2011;128:S213-56
Pahkala K, Niinikoski K, Raitakari O. Sydän- ja verisuonisairauksien ehkäisy lapsuudesta alkaen. Lääketieteellinen aikakauskirja Duodecim. 2014;130(8):778-84