Publiserat 1.12.2022
Text: Katariina Pärnänen
Redigering: Viestintätoimisto Jokiranta Oy
Foto: Shutterstock

 

De antibiotikaresistenta bakterierna blir allt vanligare och försvårar därmed avsevärt behandlingen av bakteriella infektioner. Detta kan i värsta fall hota miljoner människoliv – det har uppskattats att bakteriernas antibiotikaresistens kommer att orsaka fler dödsfall än cancer före 2050.

Forskarna talar om en kris av samma omfattning som klimatförändringen, som också borde uppmärksammas globalt. Trots att resistenskrisen är allvarlig vet vi väldigt lite om vilka faktorer, utöver användningen av antibiotika, som leder till att resistenta bakterier ger symptomfria bärare. Vi vet inte heller hurdana långvariga hälsorisker resistenta tarmbakterier orsakar.

Som forskare är jag intresserad av antibiotikaresistensen i hela dess vidd: På vilket sätt påverkar den globala folkökningen och den växande medelklassen förekomsten av antibiotikaresistens? Kan vi exempelvis anta att de problem som antibiotikaresistensen orsakar ökar i takt med att befolkningen samlas i städer och tättbebyggda bosättningscentrum? Kan individer genom sina val av levnadssätt påverka förekomsten av antibiotikaresistens? Finns det någon kost som är särskilt antibiotikaresistensvänlig? Hur ska man bli medveten om detta på samma sätt som man numera exempelvis känner till hurdan kost som är klimatvänlig?

I vår nuvarande forskning använder vi avföringsprov från cirka 7 000 friska vuxna finländare som samlats in i FINRISK-kohorten 2002. Med hjälp av dem kan vi undersöka vilka faktorer relaterade till hälsa, livsstil och socioekonomisk ställning som har samband med antibiotikaresistens hos friska vuxna. Med hjälp av existerande bakterieprov kan vi i tarmmikroberna studera antibiotikaresistensgenernas sammansättning och antal samt utnyttja omfattande bakgrundsmaterial som samlats in från människorna för den ursprungliga studien.

Dessutom utnyttjar vi med hjälp av personregister andra hälsouppgifter som kan kopplas till studien. I vår undersökning letar vi efter bakgrundsfaktorer som exponerar för hög resistensbelastning. Eventuellt kan vi bland annat i kosten identifiera faktorer som står i samband med en större mängd antibiotikaresistenta bakterier i tarmkanalen hos symptomfria bärare. Dessutom undersöker vi huruvida det finns regionala skillnader i resistensbelastningen inom Finland och huruvida utbildningsnivån eller inkomstklassen står i samband med benägenheten att bära antibiotikaresistenta bakterier. Vi klarlägger också huruvida resistensbelastningen står i samband med en ökad sjukdoms- och dödlighetsrisk under kohortens nästan 20 år långa uppföljningstid. Med hjälp av resultaten är det möjligt att identifiera interventionsobjekt för att resistensens förekomst ska kunna minskas och därmed påverka folkhälsan.

 

 

 

 

Katariina Pärnänen är doktor i mikrobiologi från Helsingfors universitet. I sin doktorandforskning utredde hon bland annat sambandet mellan modersmjölksersättning och mängden antibiotikaresistenta bakterier i babyernas tarmkanal. Numera arbetar Pärnänen som Finlands Akademis forskardoktor vid Åbo universitet.