Publicerat: 8.1.2025
Text och bild: Lotta Ivaska
Redigering: Viestintätoimisto Jokiranta Oy

”Du kommer att ha mycket ont i svalget i två veckor efter ingreppet. Bered dig på att vara sjukledig och ta värkmedicin. Det här ingreppet är också förknippat med en tråkig risk för efterblödningar som i värsta fall kan kräva sjukhusvård.”  

Sådana anvisningar får vuxna patienter som kommer för tonsilloperation. En tonsilloperation (tonsillektomi), dvs. att tonsillerna opereras bort i sin helhet, är ett välbekant ingrepp för många finländare. Man hör skräckhistorier om återhämtningen, med blod som rinner ner i halsen och där inte ens de starkaste smärtmedicinerna hjälper mot smärtan.

En klassisk tonsilloperation är fortfarande en av de vanligaste ingreppen vid öron-, näs- och halssjukdomar. I Finland utförs årligen cirka 6 500 tonsilloperatoner (THL 2019). Operationsmetoderna har utvecklats under årens lopp och man fäster numera större vikt vid smärtlindringen. Trots detta klassificeras tonsillektomi alltjämt som en operation med en mycket smärtsam återhämtningsprocess.

Vävnadsbevarande operationsmetod även för vuxna?

Vid en traditionell tonsilloperation tas tonsillerna bort helt och hållet längs med den kapsel som omger dem. De nervtrådar och blodkärl som kommer från muskelskiktet finns i denna kapsel och skadas naturligtvis därför vid ingreppet. Skadorna läker nog med tiden, men återhämtningen tar två veckor och det finns risk för postoperativa blödningar.

En av de vanligaste orsakerna till tonsilloperation hos barn är hypertrofi i tonsillvävnaden, vilket orsakar andningsproblem under sömnen. På basis av forskningsdata har man övergått från den traditionella operationsmetoden till så kallad mer bevarande teknik, där endast en del av tonsillvävnaden avlägsnas och kapseln lämnas intakt. Symptomen i samband med tonsillhypertrofi försvinner och återhämtningen är bevisligen snabbare – också risken för postoperativa blödningar är mindre än vid en traditionell operation.

Hos vuxna är indikationen för en tonsilloperation vanligen kronisk eller återkommande tonsillit, ibland även stora tonsiller och därav orsakade sömnstörningar. Vår forskningsgrupp har som mål att klarlägga huruvida partiell tonsillotomi fungerar också för vuxna.

 

Forskningsdata för optimering av vårdpraxisen

Ursprungligen fokuserade FINITE-studien (Finnish Intracapsular Tonsillectomy Trial) på att jämföra huruvida vuxna patienter återhämtade sig snabbare efter en partiell tonsillotomi än efter en fullständig tonsillektomi. I studien utreddes dessutom bruket av smärtstillande läkemedel, förekomsten av postoperativa blödningar under konvalescensen, livskvaliteten, mängden återstående tonsillvävnad samt svalginflammationsepisoder under en uppföljningsperiod på sex månader. Resultaten verkar lovande: Återhämtningen verkar gå snabbare och under den sex månader långa uppföljningen verkade båda teknikerna lika effektiva.

Härnäst ska vi utreda hur lång sjukledighet som behövs och hur smärtlindringen kan optimeras. Avsikten är att till studien rekrytera vuxna patienter som kommer för tonsilloperation. Med hjälp av frågeformulär och kontrollsamtal utreder vi om det räcker med en kortare sjukledighet efter en partiell tonsillotomi och huruvida antiinflammatoriska analgetika och paracetamol räcker till som smärtmedicin.

Om studieresultaten pekar i den riktningen kan partiell tonsillotomi inom en nära framtid komma att användas betydligt mer än i dag i det kliniska arbetet också bland vuxna. Detta vore en viktig förändring såväl med tanke på de kostnader som orsakas samhället som för den enskilda patienten – en traditionell tonsillektomi är ett allmänt ingrepp med en lång och smärtsam återhämtning. För att kunna optimera vårdpraxisen behöver vi mer forskningsbaserad kunskap om de kirurgiska metoderna. Den bästa metoden för detta är att genomföra en randomiserad kontrollerad vårdstudie.

 

 

 

 

 

 

MD Lotta Ivaska arbetar som specialistläkare inom öron-, näs- och halssjukdomar på Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) samt som klinisk lärare vid Åbo universitet. Hon disputerade för doktorsgraden 2022 i ämnet tonsillvävnadens mikrobiom, virus och immunförsvar. Vid sidan av sitt kliniska arbete är hon forskarläkare i en forskningsgrupp som fokuserar på tonsilloperationsmetoder.

 

 

Bild 1: forskningsgruppens doktorandanställda och ansvariga. Från vänster: doktorand, ML Jenny Knubb, doktorand, ML Henrik Sjöblom, postdoc-forskare, MD Lotta Ivaska, ledare för forskningsgruppen, MD Jaakko Piitulainen.

Bild 2: Vår forskargrupp inkluderar också ML Jenni Ylikoski och ML Tapani Uusitalo.