Publiserat 10.2.2021
Skribent: Leena Hulsi

Pentti Huovinen blev intresserad av bakterier redan under studietiden.  Inspirationen till hans intresse var en föreläsning i farmakologi och insikten om att antibiotika hade börjat förlora sin effekt. Huovinens intresse för bakterier befästes när han som 21-åring meddelade den dåvarande professorn i bakteriologi vid Åbo universitet att han gärna vill forska närmare i ämnet. Under fyra decennier har hans intresse för bakterier inte minskat – utan snarare tvärtom.

– Kunskapen om bakterier ökar nu med väldig fart. De nyaste forskningsrönen är överraskande och öppnar många dörrar till en förståelse av hur många sjukdomar uppkommer och kan behandlas, säger Pentti Huovinen, professor i bakteriologi vid Åbo universitet.

Huovinen är framför allt känd för sin forskning om bakteriernas antibiotikaresistens, men är också intresserad av bakterier generellt.  

– Redan under min studietid visste man att tarmkanalen innehåller en enorm mängd olika bakterier, som man på den tiden ännu inte kunde odla i laboratorium. Jag minns att jag frågade min dåvarande lärare vad alla dessa bakterier egentligen gör, men minns att svaret förblev ganska öppet. Då visste man ännu väldigt lite om bakterier, eftersom det inte fanns några metoder för att undersöka dem, berättar Huovinen.

Nu är situationen en annan, och i vetenskapliga toppublikationer presenteras kontinuerligt nya, mycket intressanta forskningsresultat om hur tarmbakterierna påverkar vår hälsa. Det säger något om bakteriernas betydelse att till exempel den ansedda vetenskapstidskriften Nature publicerade en artikel i ämnet under rubriken A field is born.   

– Tarmkanalens bakterieflora har visat sig vara ett organ som är nödvändigt för vår kropp, och som dessutom är rysligt metaboliskt aktivt och påverkar många andra organ. I fjol deltog jag i ett symposium i Miami där guruerna i branschen berättade om kopplingen mellan vår bakterieflora och olika sjukdomar och också om bakteriernas förmåga att bota – det var ett synnerligen intressant evenemang.

Ytterst intressant är också Huovinens bok Parantavat bakteerit som kom ut i början av året.

– Den nyutkomna boken utgör ett sammandrag av allt det som man hittills fått reda på. I boken presenteras forskningsresultat och bedömningar från många toppnamn i branschen så det lönar sig att också titta igenom källförteckningen, säger Huovinen.

 

Ta hand om dina bakterier med rätt kost

Inom medicinen har man ända sedan Hippokrates tid insett kostens betydelse för hälsan, men först nu kan man förklara vad det beror på.

– Man hör ofta sägas att människan är vad hon äter. Ett mer exakt uttryck skulle vara att vi är vad våra bakterier producerar av den föda vi äter. Bakterierna verkar vara betydligt viktigare för vår hälsa än vad vi har kunnat föreställa oss, säger Huovinen.

Med tanke på vår bakterieflora och vår hälsa är det viktigt att dagligen äta minst sex nävar bär, rotfrukter och andra grönsaker. De fibrer som grönsakerna innehåller är viktiga därför att bakterierna använder dem för att producera kortkedjade fettsyror, dvs. näringsämnen för alla celler. 

– Om bakterierna inte får fibrer börjar de äta av det slemlager som skyddar tarmens yta. Detta leder till att tarmväggens slemlager blir tunnare, vilket ökar sannolikheten för en inflammationsreaktion, dvs. dysbios. Om inflammationsreaktionen tar fart börjar hälsan vackla.

Den föda vi äter påverkar såväl arterna i vår bakteriestam som bakteriernas metabolism och verksamhet. Den allt ensidigare kosten, bristen på motion och fjärmandet från naturen har i bakteriestamman orsakat förändringar som förklarar varför olika inflammatoriska sjukdomar har blivit allt vanligare.

– Dysbios misstänks stå i samband med flera sjukdomar där en inflammation spelar en central roll i både i fråga om uppkomst och framskridande. Det verkar som om dysbios står i samband med övervikt och metaboliskt syndrom, allergier och astma, inflammatoriska tarmsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, depression och vissa sjukdomar i det centrala nervsystemet, såsom Alzheimers sjukdom.

 

Målinriktad behandling med bakterier

Megatrenderna inom hälso- och sjukvården betonar att sjukdomar ska förebyggas effektivare samt att patienterna ska engageras att värna sin egen hälsa. De stora visionerna relaterade till framtidens hälso- och sjukvård kretsar främst kring digitalisering och artificiell intelligens, men det finns skäl att bredda diskussion till att också inkludera de nyaste forskningsrönen om bakteriernas inverkan på vår hälsa.

– Resultaten från preliminära undersökningar visar att de egentliga orsakerna till många sjukdomar som belastar hälso- och sjukvården finns i tarmsystemet. Det kunde vara en god idé om man för att utreda patientens hälsotillstånd och uppnå bättre vårdresultat vid sidan av blodprov rutinmässigt skulle analysera bakteriestammen och lära sig att utnyttja de data man får fram.

Huovinen anser att det generellt är bra om kosten motsvarar kosttriangeln, men om syftet är att korrigera ett sjukdomstillstånd orsakat av dysbios är detta inte nödvändigtvis tillräckligt.

– Utöver hälsosam kost behövs rätt slags bakterier som kan stödja vår hälsa och skydda oss från sjukdomar. Det går inte att ge allmängiltiga kostråd eftersom vi alla har en individuell bakterieflora. Vi måste känna till utgångsläget innan vi kan börja justera vår bakterieflora i en mer hälsosam riktning, säger Huovinen.  

I Huovinens bok Parantavat bakteerit presenteras flera intressanta undersökningar som hjälper oss att förstå de mångahanda effekter som bakterierna har på vår hälsa. Bakterieflorans samband med till exempel övervikt framgår tydligt i exempelfallet ’Kuinka lihava professori laihtui?’ (Hur magrade den feta professorn?).  

Genom att påverka bakteriefloran har man fått lovande resultat också i sjukdomar som det tillsvidare inte finns något botemedel för. En sådan sjukdom är ALS som förstör de motoriska nerverna i ryggmärgen.

– Resultaten är tillsvidare preliminära och man kan inte säga något säkert utifrån dem. Enligt min åsikt vore det ändå dumt att inte undersöka detta närmare, eftersom det rör sig om en möjlighet att hitta en behandling mot en obotlig sjukdom.

 

Fascinerande framtid

Bakteriefloran och dess hälsoeffekter är ett nytt medicinskt område som Huovinen väntar sig mycket av.

– Jag är övertygad om att vi i framtiden kommer att främja hälsa och förebygga sjukdomar med hjälp av en mångsidig, fiberrik och framför allt individuellt planerad kost. Vi lär oss hur mediciner påverkar bakteriefloran och hur vi ska utnyttja denna kunskap i planeringen av en individuell vård. Vi undviker onödiga antibiotikakurer och börjar skydda vår bakterieflora, räknar Huovinen upp.

Tarmbakterierna kan också inverka på
hur kraftigt viruset Covid-19 drabbar oss.

Transplantation av avföring har redan länge framgångsrikt använts för behandling av allvarlig antibiotikadiarré, men vi får ännu vänta ett tag på medicinska bakteriepreparat.

– Jag anser att forskningen inom detta område är minst lika viktig som utvecklingen av traditionella läkemedel eftersom bakterierna verkligen botar, försäkrar Huovinen som själv är banbrytare inom branschen.

 

 

 

 

Pentti Huovinens bok Parantavat bakteerit kom ut i början av året. Boken presenteras flera intressanta undersökningar som hjälper oss att förstå de mångahanda effekter som bakterierna har på vår hälsa.